Historiskt tillskrivs Kina tillkomsten
av flera krigskonster i Asien, ögruppen
Okinawa för att utvecklat karate och
Japan för att systematiserat och vidareutvecklat
karate-do. Internationellt utvecklades karaten
först i USA då hemvändande
soldater hade lärt sig karate under
ockupationen av Japan. I Europa var det
i Frankrike de första karateklubbarna
öppnades.
KARATENS URSPRUNG
Även om karatens ursprung inte är
helt klart hävdar de flesta källor
att karaten har sina rötter från
slutet av 400-talet när den buddistiske
munken Bodhidharma (BILD), känd i Kina
som Ta-MO och i Japan Taishi Daruma, vandrade
från Indien till Kina där han
började undervisa i yoga och kombinerade
detta med ett indiskt kampsystem för
munkarna vid Shaolin Templet (Shorin-ji)
i Hunanprovinsen. För att stärka
munkarnas fysiska som psykiska uthållighet
utvecklade Bodhidharma en träningsmetod
vilken snabbt accepterades av munkarna i
templet. I denna träning ingick ett
flertal stridstekniker vilka även återfinns
i vissa former inom dagens karate. Munkarna
i Shaolin Templet blev kända i hela
Kina för sin ihållande träning
och sitt mod och kallades "krigaremunkar".
Bodhidharmas läror blev senare grunden
för ett antal kinesiska kung fu stilar.
OKINAWAS VAPENFÖRBUD
Dessa kampkonster kom på 1200-talet
till ögruppen Okinawa då kinesiska
invandrare bosatte sig där. De delade
med sig av sina kunskaper i kampkonster
med befolkningen på Okinawa och ett
system utvecklades som kallades Okinawa
Te (Te=hand).
1609 invaderades Okinawa av Shimazu klanen
i Japan. Man förbjöd alla invånare
från att äga eller bära
vapen, vilket gjorde att utvecklingen av
kampsystem utan vapen förbättrades.
I hemlighet utvecklades under århundraden
olika karate former, framförallt i
de tre städerna: Nara, Shuri, och Tomari.
Varje stad utvecklade sin form av Te vilka
blev kallade Naha-te, Shuri-te och Tomari-te,
Efterhand som dessa kampsystem utvecklades
blev dessa tre kamparter till sist två
större grupper: Shorei-ryu, som praktiseras
runt om i Naha området och Shorin-ryu,
som utvecklats kring städerna Shuri
och Tamari Shorei-ryu,
Båda systemen hade I stort likadana
tekniker men skilde sig framförallt
vad avser förflyttning och andning.
Shorei-ryu betonade fast förankrade
rörelser med andning i harmoni med
varje teknik, Shorin-ryu betonade snabba
linjära rörelser med naturlig
andning.
KARATEN KOMMER TILL JAPAN
I början av 1800-talet accepterade
myndigheterna på Okinawa Okinawa-te
som en officiell fysisk träning. 1905
blev karate på Okinawa allmänt
accepterad då karatemästaren
Anko Itosu (BILD) såg till att den
infördes på Okinawa i skolorna
på högstadiet. Anko Itosu utvecklade
en systematisk metod för undervisning
karate i skolan och skapade ett antal kata
(former) för skoleleverna. Anko Itosu
får betraktas som den moderna karatens
grundare även om det sedan blev en
av hans elever, Gichin Funakoshi, som kom
att betraktas som den moderna karatens fader.
1917 åkte Itosus elev Gichin Funakoshi,
till Japan där han gjorde en uppvisning
i karate på Botukuden (en hall enbart
för budo) i Kyoto. Detta var första
gången karate visades upp utanför
Okinawa, och uppvisningen var en stor framgång
men Funakoshi återvände till
Okinawa. Först den 6 mars 1921 ändrades
allt då den japanska kronprinsen Hirohito
besökte Okinawa och fick se en karate
uppvisning av Funakoshi. Kronprins Hirohito
blev imponerad varför han kontaktade
det japanska utbildningsministeriet som
såg till att karate fick göra
en uppvisning på den första nationella
idrottsutställningen i Tokyo år
1922. Funakoshi var på plats och hans
uppvisning var så framgångsrik
att han blev ombedd att förlänga
sin vistelse i Tokyo. Han beslutade då
sig för att stanna i Tokyo
DE FÖRSTA MÄSTARNA I JAPAN
Karaten blev snabbt populär, speciellt
vid universiteten och efter Funakoshi kom
snart många andra Okinawa mästare
till Japan för att sprida kampformen.
Bland dem fanns Kenwa Mabuni (grundaren
av Shito-ryu Karate), Chojun Miyagi (grundaren
av Goju-ryu Karate), Kanken Toyama (grundare
av Shudokan karate), Kanbun Uechi(grundare
av Uechi-ryu karate) och Motobu Choki. Alla
dessa mästare undervisade i sin speciella
stil varför det i slutet på 1930-talet
fanns flera olika karate stilar som tränades
i Japan. Den mest kända av dessa var
Shotokan, först under ledning av Gichin
Funakoshi (BILD) vilken efterträddes
av Masatoshi Nakayama. Shito-ryu (Kenwa
Mabuni), Goju-ryu (Chojun Miyagi) och Wado-ryu
(Hironori Ohtsuka). År 1957 grundade
Mas Oyama Kyokushin karate.
FÖRSTA
SKOLAN UTANFÖR JAPAN
Efter andra världskriget började
ett antal amerikanska militärer vilka
var stationerade i Japan och på Okinawa
att träna karate. När de återvände
till USA började många undervisa
kampsport. Den första militär
som öppnade en karate skola i USA var
Robert Trias (BILD), en veteran från
flottan, vilken 1946 öppnade sin karate
skola i Phoenix, Arizona. Två år
senare grundade Trias USA Karate Association,
som hade tusentals medlemmar inom några
år.
PIONJÄRER I USA
I slutet på 1950-talet hade flera
amerikanska karate instruktörer öppnat
skolor. Bland dessa tidiga karaten pionjärer
är de mest kända Ed Parker (södra
Kalifornien), William Dometrich (Kentucky),
Bruce Tegnér (södra Kalifornien),
Don Nagle (New Jersey), Louis Kowalsky (St.
Louis), Cecil Patterson (Tennessee), Ed
Kaloudis (New York), Peter Urban (New York),
Robert Fusaro (Minnesota), George Mattson
(Boston), Phillip Koeppel (Midwest), Dan
Ivan (södra Kalifornien) och Steve
Armstrong (Seattle).
Då karaten blev allt mer populär
i USA, beslöt ett antal högt uppsatta
japanska karatemästare att bosätta
sig i USA i början av 1960-talet. Detta
gjorde att karaten utvecklades snabbt och
standarden höjdes avsevärt. Den
mest kända av dessa mästare varr
Tsutomu Oshima (Los Angeles), Hidetaka Nishiyama
(Los Angeles), Teruyuki Okazaki (Philadelphia),
Fumio Demura (Aneheim, Kalifornien), Gosei
Yamaguchi (San Francisco), Shojiro Sugiyama
(Chicago), Takayuki Mikami (New Orleans),
Hidy Ochai (New York) och Takayuki Kubota
(Los Angeles). I slutet på 60-talet
tränade tiotusentals amerikaner karate,
inte bara som självförsvar utan
karate hade även blivit en stor tävlingsidrott.
Varje år hölls hundratals turneringar
och många amerikanska karate mästare
blev kända. Bland de mest kända
tidiga mästarna var Chuck Norris, Joe
Lewis, Skipper Mullins, Allen Steen, Frank
Smith, Mike Stone, Bill "Superfoot"
Wallace (BILD) och Ron Marchini.
KARATE
I EUROPA
I början av 1950-talet började
karaten I Europa. Det var fransmannen Henry
Plee (BILD) som öppnade en skola i
Paris. Han bjöd in ett flertal högt
graderade japanska karatemästare och
inom några år utövades
karate på många håll i
Europa. 1966 bildades Europeiska Karate
Unionen och landskamper blev vanliga. Karaten
växte snabbt varför de första
världsmästerskapen kunde arrangeras
i Tokyo 1970. Redan under 1970-talet fanns
det miljontals karateutövare i hela
världen. De flesta av dessa elever
började med karate för att träna
självförsvar, andra började
träna för att tävla eller
för andra fördelar, såsom
att komma i form eller lindra stress.
BRUCE LEE OCH KARATE KID
Inte minst olika ”karatefilmer”
vilka producerades i Hollywood på
1970-talet bidrog till en explosiv utveckling
av karate i hela världen. Mest känd
blev Bruce Lee, vars kinesiska kampkonst
presenterades som ”karatefilmer”,
men även filmer med Chuck Norris och
Claude Van Damme gjorde karate allt mer
attraktivt. År 1984 kom filmen Karate
Kid vilken fick ett sådant genomslag
att vissa karateskolor fick hade intagningsstopp
då allt fler barn ville börja
träna karate.
VÄRLDENS STÖRSTA KAMPSPORT
Karate är sedan 1970-talet världens
I särklass största kampsport och
har miljoner utövare i hela världen.
Att karaten inte är en Olympisk idrott
förvånar många, speciellt
då världsförbundet World
Karate Federation har 181 medlemsländer.
Källor: Wikipedia, Emil Farkas (USA),
Leif Almö |